Sandra - Colins mamma

Här hemma är det klasskillnader. Christian är i toppen och jag i botten när det gäller Colin. Pappa kan allt. Han är bäst. Jag känner mig rätt utklassad flera gånger om dagen. Colin och jag går upp på morgonen. Dukar mysfrukost med tända ljus och massa gott. Grabben vill inte sätta sig vid bordet förns pappa kommer. Då äter han minsann. Är vi i lekrummet och kör bilar mm då går han och hämtar pappa, han är roligare. Vi gör samma saker men endå är det pappa som gör rätt. Det är så gulligt dom är ju som ett par kopior. Colin gör varenda rörelse lika sin pappa, ansiktsuttryck och kroppspråk likaså. Dom är så fina tillsammans, mina killar. Men helt ärligt känner jag mig lite utanför ibland.

Enda sedan första natten hemma från BB har Christian tagit matpass och tagit initiativ till det mesta. Han har lika mycket "mammaroll" som mig om inte mer ibland. Eftersom jag inte kunnat amma helt från början så har jag ammat och han gett flaska tills mjölken försvann efter 3 månader. Han hinner också med att storhandla, laga mat, diska, tvätta och städa varje dag. Trotts att han är pappa på heltid. Själv tycker jag inte att jag hinner med någonting. Men vad gör jag igentligen då? Vad är det som tar min tid? Ja jag vet faktiskt inte. Iallafall så har vi aldrig bråkat om vem som ska göra vad i hemmet, om Colin över huvudtaget. Allt sker automatiskt. Är Colin hungrig så lagar någon lunch liksom? Jag har fått en fantastisk möjlighet att få ha Christian hemma med Colin första tiden och jag har jobbat sen han var 5 veckor. 6 veckors mammaledighet på heltid var helt lagom för mig och att få ha Christian hemma är toppen för mig.

Christian och Colin, Åh vad jag älskar er!