Sandra - Colins mamma

Då var slutet på 2012 här. Äntligen, för mig har året varit ett sånt här år då det varken har hänt något riktigt negativt och inget superpossitivt. Någon slags mitt emellan år. Nu ser jag fram emot att få ta del av ett nytt år som förhoppningsvis gör att man kommer lite längre i livet. Nytt jobb och förhoppningvis en ny bostad, ett hälsosammare liv och ett körkort. Att komma in på polishögskolan vore ju ett plus. Tänk om man bara kunde få uppleva alla de här sakerna under ett år. Att jag kan skriva att jag lyckats uppfylla alla mina drömmar under ett år vid 2013´s slut.

 

Idag har vi åkt skridskor. Det kanske finns ett litet hockeyproffs i Colin. Vem vet, nästa vinter ska han få sig en egen brynäs matchtröja. Efter det har vi umgåtts med grannarna och ätit oxfilé med potatisgratäng och pannacotta. En helt okej nyårsafton alltså. Nästa år hoppas jag att vi bor större så att man kan bjuda hem lite folk på middag och sådär. Mitt drömhus ligger kvar ute på hemnet. Förhoppningsvis är det lika svårsålt som vårat hus. Då kan vi köpa det sen när allt är klart och jag fått mig ett nytt jobb.

 

 

Nu var det länge sedan jag skrev. Närmare bestämt 1 månad sedan igår. Dagarna går, jag jobbar och det har varit extra mycket nu inför jul. Som det alltid är när man arbetar inom handel. Vi har fått hem pris från semper då Colin kom på plats 4 av drygt 4000 sökande i deras charmtrollstävling. Vi har firat jul fyra gånger, Colin har blivit överöst med leksaker, så nu måste vi åka och köpa nya förvaringsmöbler till hans rum. Träffat släkt och vänner de senaste dagarna och jag känner att jag verkligen är på topp. Det känns helt underbart att få ha spenderat tre hela dagar tillsammans med min gounge. Idag har vi beställt en ny dator, så nu hoppas jag att det blir lite mer roliga uppdateringar här i bloggen. Förhoppningsvis blir min kamera lagad med så att ni kan få se lite bilder från våra dagar. Colin har vuxit flera cm de senaste månaderna. Så nu har han storlek 98 och växer snart om sin lilla mamma på 153 cm.

 

Hoppas att ni alla haft en fantastisk jul. Vi hann aldrig ta något julkort iår och jag har helt glömt bort att svara på alla sms. När man väl är ledig så är man med familjen till 100% och jag varken hinner eller kommer ihåg att höra av mig just nu. Varenda minut av mina lediga dagar är planerade så när Colin somnat på kvällen så sover jag också. Det här kortet tog jag på Colin igår när han lekte doktor. Gounge mamma älskar dig så <3

 

     

Älskade pappa, idag är det 1 år sedan du lämnade oss. Det känns så orättvist, du om någon är värd livet. Jag skulle göra vad som hälst för att få dig tillbaka. Colin saknar sin morfar och pratar fortfarande om dig flera gånger i veckan. Det känns extra jobbigt att du åkte in till sjukhuset och aldrig kom hem igen. Tänk om vi hade fått spenderat lite tid tillsammans innan du försvann. Bästa bästa byttes ut till värsta värsta. Att en vanlig förkylning kan visa sig vara den allra elakaste hjäntumör hade man aldrig trott. Vem är det som vill oss så illa att göra två av dina fyra barn svårt sjuka med ovanliga fel och sedan få ditt hus att brinna ner. Kunde det inte tagit slut där? Många drabbas av en sjukdom eller elak händelse i livet, vi drabbas ständigt. Varför ska du inte få se dina små barn som bara var 4 och 7 år gammla att växa upp. Ditt älskade barnbarn.. Idag är det extra jobbigt, idag sörjer vi extra mycket.

 

Jag har alltid trott att sorgen blir lättare med tiden men har insett att det faktiskt är tvärt om. Det blir värre och värre. I början är man i chock, sen tänker man igenom och får igång vardagen men saknaden är värst. Tiden går och det går längre och längre tid sedan vi träffades. Pappa jag älskar dig <3